Hasejmedsej

Hur många gånger har man inte blivit arg och känt stark ilska när man kanske faktiskt är oerhört ledsen. Vad kan man göra för att kanske hinna hejda sig och tänka efter?  Hinner man det? Vi samtalar om tankar kring det.

För vissa av oss är det på gränsen till livsavgörande att "ha kontroll". Kontroll på vadå? Kan det vara så att viljan till att ha kontroll egentligen har en motsatt effekt. Kampen/strävan efter att ha kontroll blir en låsning och att man kanske tappar det man så helhjärtat söker. I vilket syfte ?

Ja var kommer styrkan ifrån? Inte lätt att svara på. Det kan ju faktiskt vara en styrka att våga se sina eventuella svagheter. 

Tänk vad det skrivna ordet kan göra med oss. Beröra på ett eller annat sätt. Uppröra, glädja,ge ideer och mycket annat. Oftast ord skrivna av andra. Men vad händer om vi stannar upp och försöker skriva ner något kring vårt eget mående ?

Vad skaparklyftor och kanske därmed oförstående mellan generationer idag? Går utvecklingen för fort? Talar vi helt olika "språk"? Har vi inte tid att lyssna på varandra? Frågorna är många.

Att få ha en egen sfär i en tight relation borde vara en rättighet. Eller?Det kräver samtidigt en ömsesidig respekt, men var går en eventuellgräns?  Hur viktig är dialogen? Intressant ämne att vrida och vända på vilket Karin och Karin gör.

Ett intressant avsnitt. Kan inta säga annat än att det absolut är värt att lyssna på och fundera kring. Allt i syfte att förhoppningsvis hitta sin väg, sitt lugn.

Att städa innan städhjälpen kommer verkar ju onödigt men för några kan det vara en absolut nödvändighet för att slippa skämmas. För vad skall folk tänka?

Varför är det så svårt att sluta med ett bruk eller missbruk? Oavsett vad det består av. Att sätta ett mål och fatta ett beslut. Hur svårt kan det vara? Kan det vara så att sluta kröka och få köpa en Porsche är en väg? Det var ett delbeslut på vägen för Isak att bli nykter. Lyssna vad han berättar för Karin eller gå in på hemsidan "hasejmedsej" och hitta hans kontaktuppgifter. 
 
 

Vad är det som gör att man blir så påhittig för att dölja ett missbruk?Både ett eget eller i en påtagen roll som medberoende. Är skam en drivande kraft månne?